torsdag 29 juni 2017

En stunds reflektion.

30/06/17 Sommaren 2017 lyser med sin frånvaro när både Maj och Juni passerade förbi mer som en glad höstdag helt utan vetskap verkar det som att dessa två månader skulle representera just sommaren.Andra halvan med Juli och Augusti påbörjas snart och inte ser det ut att bli vidare bättre med dessa sommarmånader när vädret mer och mer håller en jämn linje över hela året med en allmänt dåligt attityd.

Fonzie Bulldog och Pelle var mellan regndropparna på Carinas minneslund och la blommor till en numera liten underbar och mycket saknad ängel där vi sedan satt och filosoferade en stund på en bänk över allt och inget.Fonzie verkade allmänt road över tillvaron när hans största nöje är att lukta på blommorna precis som tjuren Ferdinand.Den bulldog grabben har definitivt varit trädgårdsmästare i ett eventuellt tidigare liv för någon mer blomsterintresserad jycke har jag aldrig tidigare känt.

Mötte även prästen vid denna kyrka som var med och jordfäste Carina och som undrade hur livet var.Vågade inte berätta för Fonzie att detta var gubben som grävde ner hans favorittjej för då hade han kanske strimmlat upp prästen i mindre bitar.Och sådant går ju inte för sig på en fridens plats som en kyrkogård och speciellt inte om denna prälle ska hålla i nästa Söndags gudstjänst.Passar liksom inte något vidare att som präst ge sig upp i talstolen med sönderriven och perforerad prästkappa även om jag förmodar att Fonzie inte brytt sig det minsta.

Väl hemma igen efter en lång promenad så blev det lite fika och sedan somnade Fonzie gott i soffan även om han då och då drömde ganska livfullt som han brukar mellan varven med smågnäll och tassarna i rörelse som ett resultat över vad han varit med om på denna plats med mängder av konstiga lukter i en hundnäsa.


För är man en trött Fransk Bulldog så kan man bli RIKTIGT SÖMNIG även om man naturligtvis ska göra motstånd ända in i det sista.

  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar